velåsna

Så. Mitt 11-besök uteblev och lämnade mig i valet mellan att
1) uppdatera någon annans personuppgifter i det strulande datasystemet
2) surfa på hemnet.se
3) blogga om boendeångest.

Jag tror ibland att jag inte bara kommer att driva mig själv till ett psykbryt över frågan "ska vi bo kvar där vi bor eller ska vi flytta - och i så fall vart?", utan att även M kommer att dras med i fallet. Vi pratar om detta minst tre gånger i veckan, vi kollar nätet och velar som åsnor; fram och tillbaka.

På nuvarade boendets plussida:
Det är ett "attraktivt" supercentralt område.
Vi har en jättestor balkong/altan och en trevlig innergård.
Vi bor redan här.

Minussidan är att lägenheten är helt felplanerad utifrån våra behov, det är en hyresrätt med hög hyra, det är lyhört i huset och vi bor som sagt mitt i stan (= alldeles för mycket shopping, krogstök och ingen lekyta för Fröken Fin utanför gården).

Men, ska vi verkligen belåna oss för en bostadsrätt på den här stadens rätt tveksamma bostadsmarknad? Ångrar vi oss om vi flyttar till en mer "halvdan" adress (= dvs en lägenhet som inte äter upp alla disponibla inkomster)? Kommer Fröken Fin att tycka att vi gör ett lika urkorkat val som jag fortfarande tycker att min mamma gjorde då hon flyttade oss från den slitna lägenheten på Södermalm i Stockholm till en nyproducerad lägenhet i norrförort?

Frågor. Frågor. Helt obeslutsamma är vi.
Och det leder bara till sådana trista saker som att vi inte hänger upp tavlor eller Fröken Fin-säkrar bokhyllorna - för vi kanske ska flytta och då är det ju synd att vara tvungen att fixa igen borrhålen.