trettiotalsstjärna

Fröken Fin i hårspänne.

(Hittade denna underbara bild på M:s blogg idag och stal den genast.)

orkar inte med mig själv

M: -Jag tror att du är lite negativ nu...

Jag har än en gång drivit fram ett hemnet-race. M och jag sitter bredvid varann med varsin bärbar dator och jämför hus och lägenheter.

Orkar inte med att inte vara nöjd med var vi bor men ändå inte hitta någonting någonstans som känns värt att flytta till.

Utanför våra öppna innerstadsfönster forsar regnet ner och utryckningsfordonen tjuter längs kanalgatan. De lyckades just väcka Fröken Fin.

Jag är negativ nu.

hur man får hem en fru från jobbet:

M: - Jag har bakat en toscakaka, den står i ugnen nu.

mer att göra

För ett tag sedan skrev jag en lång lista på allt som måste/borde göras hemma.
Hur många punkter har jag klarat av?
Svar: ingen.

Jag har inte ens börjat tänka på lista över firmarelaterade måsten.

Imorgon och på måndag har jag semester. Långhelg. För att rensa i klädkammaren och bokföra.

Tack och lov har jag en inbokad fika med anarka-väninnan Hello Kitty på förmiddagen imorgon. Jag ska äta minst tre jättemuffins för att orka med mig själv.

föräldratankar

Flera av kollegorna väntar barn - tre är konstigt nog beräknade till samma vecka i maj - och en väninna väntar en flicka i januari. Två andra kollegor är föräldralediga med barn bara månader yngre än Fröken Fin, och i vår umgängeskrets finns ett antal andra flickor ungefär i hennes ålder, och en enstaka pojke.

Det är mycket fokus på barn och föräldraskap i samtalen.

Då känns det märkligt att tänka på att vid den här tiden ifjol var M och jag helt neurotiska av oro (helt befogad, visade det sig ju) och Fröken Fin var en liten, liten hemligskrutta med monotona hjärtslag som gömde sig vid ultraljuden.

Nu, när vi mest funderar på om det ska bli stor, färgglad pedagogisk mjukiselefant eller Duplo till stora tjejen i julklapp, är det också märkligt svårt att minnas Fröken Fin som miniatyrflickan på sjukhusets värmedbädd, med sond i näsan och som inte orkade ge mer ljud ifrån sig än lite "eff,eff,eff".

På bilden nedan så är Fröken Fin fyra dagar gammal.


Tittar man noga så ser man att det i sängens övre hörn ligger en grå supermjuk plyschelefant och ser stor ut.
Nu stoppar Fröken Fin den samma, högt älskade, elefanten under ena armen när hon ska sova...
Den randiga sovluvan, som då envisades med att glida ner över ansiktet på henne, skulle hon idag nog som bäst kunna ha på foten.

Och ja, vi gillar alla elefanter.

fattig shopping

Lönekontoret bestämde sig för att jag vabbat i nästan tre veckor - istället för den där enda dagen då M hade feber och jag missade grannstadskonferensen - och valde att betala ut typ 5000 kronor den här månaden.
Naturligtvis har jag klagat. Naturligtvis har jag fått rätt när jag har klagat. Men har jag fått några pengar?
Nä.
Inte än.

Därför har jag ägnat mig åt vintage-shopping via jobbets mailsystem. Där kommer man i kontakt med mängder av kvinnor från Staffanstorp (tänk Tiffany Persson) som behöver snabba pengar och säljer alla möjliga småbarnsartiklar.

Idag köpte jag ett babylarm, så vi ska höra Fröken Fin även ute på altanen till sommaren, för 250 spänn. Hämtade det på en stormarknadsparkering. Prasslade med hundralapparna.
Spänning i en småbarnsförälders liv

söndagssjuka

Måndagssjuka har man ju hört talas om, och även söndagsvarianten om det blivit en del för mycket kvällen innan.
Men jag är bara misslyckat slut och sjuk, utan att ha gjort nåt annat än att somna i soffan halv åtta på lördagskvällen. En hel dag till spillo i sängen, dunkelt och tyst i sovrummet. Migrän, utan att ha ont i huvudet...
Jag kan genast höra M:s röst inne i huvudet:
- Om du inte tyckte att sömn vore sådan tidsförlust och tog en sovmorgon då och då så skulle det inte bli så här. Det är ju skrämmande att din kropp ska behöva slå ut dig för att du ska sova!

Det stämmer säkert.
Det sliter på kroppen att stiga upp minst tre gånger per natt i nio månader.

Men, misslyckad söndag eller ej - jag har iallafall hunnit med att ligga på golvet och leka flodhäst med Fröken Fin, mata kvällsmat, baljbada henne och, i kör med M, läsa sagoramsor ur klassikerserien "Min skattkammare".
Nu sover Fröken Fin så sött i sin säng, liggande på tvären.

barn ska finnas, inte märkas

Eller kan man dra nån annan slutsats av undersökningen som presenterades i Sydsvenskan i morse?
Skaffa barn, som nån annan (=din fru/flickvän) förväntas ta hand om så visar du att är du ett chefsämne.
Skaffa barn, men förväntas ta hand om dem själv så kan du alltså räkna med att se din karriär tvärnita.

Inte oväntat.

Men att, som undertecknad, ha två jobb tycker jag inte heller är att rekommendera som småbarnsförälder.
Även om ett av jobben är ett chefsjobb.

två sekunders frihet...

...sen MÅSTE jag köra löner.
Det är månadens odiskutabelt tråkigaste sysselsättning. Jag hade lyckats förtränga att den tjugofemte råkar infinna sig på söndag, och att hundratusentals kronor alltså ska ut senast 12.00 imorgon.

tema trötthet

Alla är visst trötta idag.
Kollegorna klagar, en var ute och åkte motorväg halva natten, nån annan spelade TV-spel till tre.

Fröken Fin följde sin vanliga nattrutin (somna vid 19, gnälla runt 21 för nappfix och omstoppning, äta vid 01, gnälla vid 02 och 03 för mer omstopp och sen vid 05 skrika efter överflyttning till föräldrasängen) men imorse förvånade hon genom att tvärsomna och fortsätta sova ända till 06.45.
Blev tvungen att ta tempen på henne.

Själv sitter jag och mest är ställföreträdande just nu, barnvaktar verksamheten medan cheferna är iväg, och dricker kaffe.
Låter bli att surfa på hemnet.
Tänker på att fiffa i Fröken Fins rum istället. Montera upp hennes bokhyllor.
Kanske en nallebjörnsbård runt rummet inte är så trashkitschigt ändå...

nostalginöje

M och jag har bokat konsertbiljetter!
Det ska bli lite av en nostalgitripp. M och jag och väninnan J såg just Eva Dahlgren på Mejeriet i Lund hösten 1991.



Den stora skillnaden mot då (bortsett ifrån att vi -91 var bohemklädda, författardrömmande och chockerande UNGA) är att kvällen lär bli Fröken Fins första med barnvakt. Vi får lägga morbror i hårdträning inför debuten

och när man bestämt sig...

I dagens tidning hittar man genast en anledning att ompröva och vela kring bostadsbeslutet:
"Det finns inget bättre ställe att bo på"
Det var nog tur att vi ställde in söndagens visning. Annars hade vi antagligen snart suttit på pendelbussen till och från Djingis Kahn.

praktiska listor

Sitter på jobbet och tänker på att hemma blir ingenting gjort. Antingen beror det på att jag är för trött, eller på att jag skriver för få "att-göra-listor" hemma. Så:

1. montera ihop de nygamla ivar och ställa in en i klädkammaren
2. städa i ordning i katastrofklädkammaren (den fungerade som kontor nyss, så gissa om där är pappers- och klädkaos)
3. montera ner den barnovänliga hyllan som nu står i Fröken Fins rum och ställa in de övriga tre ivar-hyllorna där istället och förankra dem i väggen
4. plocka ut alla böcker ur de fem bokhyllorna i hallen, flytta om hyllorna och förankra även dem i väggen.
5. plantera om de döende inomhusväxterna, och förbereda altanens murgröneplantor för vintern
6. köpa ett låsbart golvskåp till badrummet
7. beställa tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin och ny micro
8. inte glömma att prata med banken innan vi genomför steg 7
9. ta bort en av iläggsskivorna ur matbordet, så att familjen sitter i närheten av varandra vid måltiderna
10. tjata på M om att tjata på hyresvärden om de nya sovrumsgolven som vi blev lovade i februari -06
11. byta ut skåpshandtagen i köket (hemska, i gulnad plast!)
12. byta toarullehållare (hemsk, nån sorts gulnad trälådekonstruktion!)
13. skaffa hatthylla och skohylla till hallen, kasta ad-hoclösningen ful rockslusk i alträ
14. tvätta fönstren
15. köra allt skräp i källarförrådet till återvinningsstationen
16. julpynta, för nu har det nog hunnit bli den 21 december eller så

måndag morgon vecka 47

Klockan är inte ens nio och jag har redan ont i mina spända nack/axelmuskler...

obeslutsamhetens beslutsamhet

Ännu en ganska ostrukturerad, men aktiv helg:

Fredagskväll, och vi däckade som vanligt i soffan före tio.

Lördag, på visning av lägenhet i Lund. Eller knappt i Lund, hade vi förstått hur förortsmässigt långt ut adressen befann sig, den som på kartan föreföll okej central, så hade vi aldrig bokat in oss. Men nu fick vi ändå se originaldetaljer från sextiotalet möta tvåtusentalets halvdant genomförda renovering. Insynen hade uppenbart varit densamma hela tiden.
Fröken Fin gillade inte mäklardamen.
Lättat smet vi tillbaka till bilen, körde tillbaka till tätare bebyggda trakter och parkerade i samma p-hus som alltid i Lund. Fikade på stadens exportstolthet med gravida väninnan och hennes man, som inte brydde sig så mycket om M och mig utan bara om Fröken Fin. Hon satt, söt som en sessa med håret uppsatt med hårspänne, i fikets antilop och smilade mot allt och alla. Sov sedan i bilbarnstolen hela motorvägen hem.
Fröken Fin gillar inte rödljus.

M och jag tog en kvällspromenad med barnvagnen genom stan på väg till unge killkompisens inflyttningsfest i "vår" gamla stadsdel. Efter några timmars trevligt umgänge, jordgubbspaj, kaffe och en hel del krypande efter stereosladdarna så promenerade vi hem igen. Fyrverkerier mot natthimlen, och stan visade sig från sin allra bästa sida.

Vi pratade om våra flyttfunderingar. Skulle vi göra en plus- och minuslista så har båda städerna lika många var. Lund har alla sina plus i kolumnen "framtid/på lång sikt" medan hemmastaden bara har minus i den spalten. Däremot har hemmastaden alla plus i "här-och-nu". Lund betyder pendla. M och jag gillar inte att pendla.

Söndag. Fröken Fin och jag morgonpromenerade och fikade på ännu ett Espresso House, medan M extrasov.

Ställde in den inplanerade titten på radhusområdet Djingis Khan, och tog istället bilen till villaidyllen vid havet och köpte fyra begagnade ivar-hyllor. Avsedda för Fröken Fins rum, och för klädkammaren. I den här lägenheten

kafferep och kakor

Först kom ett löfte om att en nybakad kladdkaka stod hemma i köket och väntade på mig.
Bara någon timme senare stack en kollega in huvudet i min kontorskub och bjöd till kakfest på andra våningen. Där väntade ett par hembakta florsockrade kladdkakor och en sprayspritsgrädde...

Till detta ska läggas ytterligare två koppar kaffe, ovanpå de otaliga jag dricker under en arbetsdag.

Jag mår inte illa än, men kanske framåt kvällen.

just när man tror att man bestämt sig..

...så råkar man läsa en rapport som tvingar en att slita loss skygglapparna och inse att Fröken Fin inte ska växa upp i den här staden där vi råkar bo!

Raka spåret in på hemnet och M går inte längre att diskutera lägenheter och planlösningar med - nu finns det bara ett enda ställe som duger.

Lund - here we come!

cmd-slantar

Dagens event var lönesamtalet, maskerat under beskrivningen ChefMedarbetarDialog, med min tillförordnade chef. Fick höra tirader med beröm, men det blev bara åttahundra kronor upp. Då tillhör jag de lyckliga få som får mest... Kommunal verksamhet suger.
Nu ska i och för sig löneökningen adderas med 700 ytterligare kronor som är en kommunövergripande uppgradering av alla med samma diffusa tjänstetitel som jag.
Liiite mer pengar blir det...

Men det är ändå tragiskt. Jag betalar de flesta av mina anställda lika bra eller bättre än vad jag själv tjänar på mitt "dagjobb". Jag måste nog ge mig själv en löneökning.

dagens inköp

Flodhäst. Fröken Fins nya kärlek från IKEA. Mjuk och grå. Och STOR.

stadsråttor

Idag har vi varit på husvisningar. Ett vitrappat trettiotalshus och ett rött tegelhus från -65, båda med stor trädgårdar. Fina och trevliga hus båda två, inga direkta katastrofrenoveringsobjekt alls. Bra tomter i populära villaområden.

Helt omöjligt belägna. För oss.

Inte oväntat körde jag vilse på väg till visning två, sextiotalshuset, som var beläget i en av de östra villastadsdelarna. Varje gång jag kör där så hamnar jag fel. Jag kan helt enkelt inte navigera när det bara finns villor, villor och gator som alla heter nästan likadant. Idag letade vi efter en x-bogatan. Passerade Holmbo, Solbo, Råkbo, Skatbo - ja ni fattar.

När vi sen, efter att ha tittat på mer grå kakelmosaik i köket och trädäck i trädgården, äntligen gled tillbaka in i stan igen så suckade både M och jag lättat. Butiksskyltar, neon, ordentliga gatlyktor!

Har vi inte råd med ett gatuhusen i city (och utan större arv/vinster/bankrån så har vi inte det) så får det vara. Stadsråttorna stannar visst hemma.

lördagsvinter

Skånevinter, med 2 ynkliga plusgrader och återkommande hagelskurar, var det i lördags. Familjen var ändå ute på parkpromenad. Ordentligt inpackade; vagnen i regnskydd, M i pälskrage.
Fröken Fin prövade gungorna i lekparken för allra första gången. Jag tror att hon gillade det. Det ser så ut på bilden.

helgkänning

Nu drar det ihop sig till helgfirande! Visserligen borde M och jag egentligen ha firat igår - vi hade jubileumsdag. Fatta hur fort sexton år (16!) går...!
Men vi var alldeles för mycket småbarnsföräldrar (=trötta), så vi stöp i säng före tio. Sockerkoma efter smågodis i soffan.

Jag siktar på att hålla mig vaken lite längre ikväll, trots att jag räknar med att uppnå samma sockerchocksnivå. Undrar om/när jag kommer att dra på mig typ2-diabetes?
Det är för övrigt något som alltid är ytterst oklart - får man samma typ av följdsjukdomar (diabetes, högt blodtryck etc) av dåliga matvanor även om man inte blir tjock? Eller måste man bli fet först?

Sådant kan man undra över medan man äter en kexchoklad för att hålla eftermiddagstempot uppe. Om tjugo minuter ska jag gå hem. Fredag!

hungrig

Jag skulle kunna äta hela världen, och så här känns det varenda förmiddag på jobbet.
Småfranska med skinka och mycket tomat, eller kaviarmackor. Wienerbröd. Kanelsnäckor. Lasagne. Till och med mandeltorsk skulle smaka just nu.
Det är exakt 1 timme och 21 minuter till lunch, när jag skriver detta.
Den ska, tråkigt nog, bestå av Varma-Koppen-soppa och två frallor med banan och ost.

välkommen till förorten

Var på landet igår, i den lilla kommunen L, dit förhoppningsvis en eller annan förortsbo ska flytta under våren -08.
Det var verkligen en resa mellan världar, att komma tillbaka till parkeringsdäcket här i förorten, där ett utbrändt bilvrak är det första som möter en, från idyllen med klassiska fyrafamiljers trähus i skogen.
Sidofakta värt att ha med sig - i L säljer kommunen sina villatomter (på ca 1000kvm) för 40 000 kr...

M och jag ska ägna de närmsta helgerna åt att gå på en massa villavisningar här i stan, för att få en känsla för om vi ska flytta eller inte. För vi ha faktiskt bestämt oss för en flyttstrategi:

Flytta till villa, eller bo kvar.

Detta är ett framsteg eftersom det utesluter bostadsrätterna, och därigenom snävar in bostadsområdena - nu finns det liksom bara fem villaområden/villaförorter att välja mellan. Eller så bor vi kvar i stan.

Hus vi tänkt titta på:

morronmiss

Skulle ha lämnat in bilen på service imorse, men jag orkade helt enkelt inte gå upp tillräckligt tidigt för att hinna köra ut till verkstaden och sen, ens med taxi, hinna till jobbet.
Jag körde till kontoret istället, ringde och lyckades övertala verkstadskillen att få lämna in bilen på lunchen istället. Så nu kan jag se fram emot att äta falafel medan jag tar en lunchpromenenad genom förorten.

Nu ska jag ha handledning.

milstolpar

Så har ännu en helg runnit förbi. Absolut ingenting har vi gjort, mer än att försöka kurera våra förkylningar. Fröken Fin och jag är helt klart på bättringsvägen, medan M är mitt i den värsta feber-ont-i-halsen-snora-fasen.

Fröken Fin och jag har tagit långa morgonpromenader, och idag kom en ännu ett par milstolpar i hennes lilla liv: att sitta upprätt i vagnen under promenad och titta på hundar, fåglar och höstlöven på marken i parken.

Senare under kvällen:


Tänder!!!

vita drömmar

"Bänkdiskmaskin med stor kapacitet, 5 program och 5 temperaturer.
Helelektronisk bänkdiskmaskin med utmärkt diskresultat. Energi-/disk-/torkklass: A/A/B. Extra stor kapacitet, 6 kuvert. Kortprogram och intensivprogram, starttidsförval, kalkfilter. Ljudnivå på bara 48dBA. H*B*D: 447*545*480 mm. "

"Smart frontmatad Allt-i-ett tvätt/tork med 1400 V/min.
Utrustad med automatisk sensor tork. Ställ in fuktighetsgraden på tvätten och maskinen stänger automatiskt av torkningen när önskat resultat är uppnått. Sparar tid och det finns ingen risk för övertorkning; ingent onödigt slöseri med enerig.. eller pengar! Kapacitet: tvätt 6 kg och tork 4 kg. Elektronisk programväljare med de mest använda programmen såsom snabb-, skon-, hand-, och ylleprogram. Superskölj, fläckborttagning och antiskrynkelprogram."

Jag vill åka till Elgiganten och handla!

förkortad snordag

Faktiskt om möjligt ännu mer förkyld idag.
Min lilla jobbkub/arbetsrum är som en egen liten smitthärd.
Jag tycker ganska synd om mitt kommande 11.00-besök; här kommer folk i tron att de ska träffa en kommunalanställd handläggare, och istället möter de en vandrande virusvärd.

Men - det är arbetstidsförkortning idag! Dessutom har M och Fröken Fin lovat att komma och hämta mig, så vi ska kunna ta helg direkt.
Jag ska nog lyckas ta mig igenom den här arbetsdagen också.

flyttplaner

Har vikt resten av arbetsdagen åt att förbereda min jobbresa till landsbygdskommunen L nästa vecka. Läser rapporter från Glesbygdsverket och tittar igenom resultat från tidigare genomförda liknande projekt. Nedslående usla siffror, men annat var kanske inte att vänta.

Varför får inte fraser som "arbetskraftsbrist, gott om lediga lägenheter, låga levnadsomkostnader, bra dagis och skolor, lugnt och tryggt, fantastiska strövområden, nära naturen" storstaden att verka mindre lockande?
Varför vill man hellre trängas åtta personer i en tvåa här i förorten och leva på försörjningsstöd eller lönen från timanställningen som Metroutdelare/lokalvårdare på ISS/undersköterska i äldreomsorgen?

I och för sig så ska jag kanske inte säga så mycket. Jag vill mycket hellre ha en fyrarummare i Vasastan än en gård på landet.
Nu har dock M och jag bestämt oss för att bo kvar i lägenheten vi har, i staden där vi bor, och hellre investera i ett fritidsboende. Så. Nu ska vi bara fixa i ordning så det blir lite mer funktionellt för oss (= vi ska förfula lägenheten). Varför är det så - att allt som är verkligt praktiskt oftast bara är fult?