gamla bekanta

Har after-workat (hemskt svengelskt verb) med ett gäng nukollegor och några från förr, som alla lämnat stadsdelen vi arbetat i tillsammans för att följa vår förra gemensamma chef i ett hostile takeover i en liten landsortskommun söderöver. Nämnda chef deltog naturligtvis, eftersom hon väl främst är vad vi har gemensamt.

Intressant, trevligt och sorgligt i en rörig blandning.
Människor förändras i så liten grad, trots att tiden går så snabbt och att så mycket förefaller hända i allas våra liv.
Ändå är det bara krusningar på ytan, och innan man vet ordet av är alla tillbaka i sina gamla roller.

Det är konstigt att man kan sakna människor som man inte ens är säker på att man gillar. Och, med andra, att man inte vet förrän man träffar dem att man faktiskt har saknat dem hela tiden.