familjen förkyld har svårt att sova

Feber och snor fortsätter vara det dominerade temat hemma hos oss. Vi är alla sjuka, men Fröken Fin har iallafall ingen nämnvärd feber längre.
Men hon har sömnproblem!
Lilla damen, som skämt bort sina föräldrar med att alltid somna gott strax efter 19, allra senast 20.00, vägrar sedan feberuppvaket igår kväll att somna i en säng/i stillastående vagn.
Försökte först trösta och övertala henne att stanna i sängen, men då grät hon så upprört att hon kräktes. Nattpasset blev alltså att trött och febrig kånka trött och febrig flicka i babybjörnen, och sen smyga ner henne i sängen och hålla tummarna. Det fungerade, hon sov från 01 till 7.45!

Daglur löstes genom att jag vaggade henne i famnen ute på balkongen (Fröken Fin i full overall-och mössmundering, jag i fläckiga myskläder, tubsockor, sandaler och vinterjacka) och sen la henne i vagnen så att hon sov 75 minuter utomhus.

...Avbröts mitt i förra stycket av gråt från Fröken Fins rum. Hon somnade efter samma björnande runt i lägenheten - dock fick M ta kvällens nattning, och peppar peppar så verkade hon nöja sig med nappbyte och lite hand-på-ryggen-mys alldeles nyss.

Och ja, jag vet att det finns tusentals föräldrar därute som har det värre än vi och som inte kan förstå varför jag gnäller. Men jag är trött och förkyld och funderar på om det inte är dags för Anna Wahlgrens sova-hela-natten-kuren så snart jag börjar vara hemma i veckorna.