Det är så här dags på dygnet, och ett par timmar framåt, som jag får hjärtklappning och den där isande, sjunkande känslan inuti.
Allt som man borde hunnit, borde valt att göra, gjort annorlunda eller inte gjort alls.
Läs även andra bloggares åsikter om midnatt, ångest
torsdag, maj 15, 2008
midnatt
upplagd av
helena h
kl.
00:01
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar