Frukost

"Mamma, får jag göra en överraskning, all frukost utom kaffet?"

Så stor har hon blivit, så igår kunde M och jag ligga kvar i sängen och lata oss, medan Fröken Fin fixade i köket och dukade.

Skriva skriva

I lördags lekte Fröken Fin upptäcktsfärd hemma, och med anteckningsblocket i högsta hugg gick hon runt och skrev lappar om det hon hittade.
Helt utan hjälp.




"Vi är på upptäcksfärd" skulle det stå, men Fröken Fin tröttnade på det svåra sista ordet.



Vokaler är överskattat. Man fattar ju ändå...

Knytkalas

Och så har Fröken Fin lärt sig knyta rosetter, och klarar alltså att knyta sina egna skor!
Gick därför i urvuxna gröna kängor med snörning till dagis, men vad gör man - man måste ju få visa upp sina färdigheter.
Idag blir det inköp av gympadojjor i rätt storlek. UTAN kardborreknäppning.

Cyklist javisst

Fröken Fin kan cykla

De senaste två veckorna har Fröken Fin cykeltränat. Först på en blocketfyndad 16 tums cykel, som jag köpte på inrådan både av andra föräldrar och en cykelhandlare. (-Köp ingen 12tummare, dem växer de ur med en gång!)

Men eftersom Fröken Fin inte kunde sätta ner fötterna i marken, så spelade det ingen roll att hon hade balansen. Hon övade och övade, men cykeln var helt enkelt för stor och tung.

Så i onsdags hämtade jag en fin lila 12tumscykel och redan igår cyklade Fröken Fin helt själv mellan a-porten och vår egen c-port på gården.

Idag hade hon racetävling med grannen och dagiskompisen lillAlma som rusade till fots bredvid en lyckligt cyklade femåring.
Det är härligt att kunna själv.

Om familj

Idag frågade M Fröken Fin hur många barn hon vill ha när hon blir stor.
"Om jag får en tjej eller man så vill jag ha två barn. En stor flicka och en liten pojke."
"Vad ska de heta då?"
"Sara. Och Marcus. Men det har jag kanske glömt när jag blir stor."

Fröken Fin är också mycket avståndstagande till biologiska barn och har flera gånger deklarerat att hon tänker minsann INTE ta hål i magen när hon blir stor, eller få barn i snippan.
"Jag ska göra som Mikas mamma!" dvs adoptera. Eller som Fröken Fin säger om sin adopterade kompis; "Mika, hon är uppdaterad!"

Det var länge sedan

Mycket har hänt.
Bra saker, som att Fröken Fin växt upp till att bli stor, klok, underbar och rolig. Hon kommer att vara äldst på sitt älskade lilla dagis i augusti, och hon kan alla bokstäver, skriva sitt och kusinernas namn och även räkna lätta plus och minustal i huvudet. Hon vill ha klänning varenda dag och avgudar Madicken. Hon har tappat två tänder och längtar efter att börja skolan.

Men sedan några veckor vet vi att M har en hjärntumör. Och framtiden är dyster.

fröken pratsam

Helt plötsligt, någon vecka efter sin tvåårsdag, så började Fröken Fin prata. Visst hade hon sagt ett antal mer eller mindre begripliga ord innan också, men nu sprutar tvåordsmeningarna ur henne. Man ser på henne att hon tycker att det är en så kul ny färdighet, att få folk att fatta vad hon menar!
- Hämta jacka!, -Vante därborta!, Ankan äta!, - Mamma mera äta?, -Cykel! Hälmen!, -Gjort bajs! (åtföljt av uppfodrande gestikulerande mot blöjbaken... Vi måste verkligen ta bättre tag i pott-träningen igen.)
Och alla dessa nya ord som hon snappar upp!
Uttalet är det dock lite så och så med. Hon har någon lustig dialektblanding, västgötska, urstockholmska och så skånskan. Jaja. Man förstår henne.

tusen år sedan

Så länge sedan var det väl inte sedan jag gjorde ett inlägg sist, men det känns så.

Nu har jag iallafall fått liv i min egen lilla Toshiba, så kanske blir jag någon gång inspirerad att ta tag i bloggen. Om inte annat för att lägga upp foton på Fröken Fin, och sedan kunna se hur hon utvecklas. Stora tjejen, som hunnit fylla två!

En ren Fröken Fin-blogg. Det känns ok.
Nu knorrar det ifrån sovrummet, det är dags för nattflaskan.

småhår överallt

Hur många andra snart tvååriga barn klarar att sitta knäpptysta och blickstilla i tjugofem minuter hos frisören och bara titta nyfiket i spegeln på hur klippningen framskrider?!?
Fröken Fin, som brukade ha "mamma-klippte-luggen-med-häcksaxen-men-lät-allt-annat-hår-bara-klyva-sig-i-topparna-frissa", är äntligen fin i håret.

tillfällig bloggstrejk

Inte ett enda inlägg har jag skrivit under 2009, och det helt medvetet. Så trött på mig själv, min vardag och min blogg har jag varit. Först tänkte jag helt lägga ner, men den senaste veckan har jag kommit på mig med att sakna bloggandet en aning.

Så den här bloggstrejken är bara en andningspaus. Jag kommer tillbaka. Antagligen redan imorgon...

jul!

Det blev jul i år också, trots att vi verkligen var ute i sista minuten! En jul med gran, lite pynt och stearinljus, ett julbord där vi inte saknade någonting och så tomten med massor av klappar till lilla fröken. Hon var i sjunde himlen över precis allting; goda köttbullar och god god rödkål, ljusen i granen, tomten på soffbordet och alla presenterna som snälle tomten hjälpte till så bra att öppna.

bakvänd fuskare

Försäkringskassans insats för att jaga vab-fuskare, som gör att förskolepersonal ägnar löjligt mycket arbetstid åt blanketter och telefonsamtal med fk-handläggare, den fascinerar mig. Hade aldrig kunnat drömma om att problemet var att folk anmälde vab och sedan lät barnen gå till förskolan så att de själva skulle kunna gå till jobbet. Jag trodde naivt (nota bene: innan jag hade förskolebarn själv! ) att fusket bestod av att folk stannade hemma med ett friskt barn och fick pengar för att lata sig och mysa.

Idag vet jag inte riktigt vad fk skulle säga, men jag har iallafall hållit Fröken Fin hemma från förskolan eftersom hon har en rejäl ögoninfektion. Dock gick vi och jobbade nån timme tillsammans imorse. Jag pratade med kollegor, kollade och svarade på mail. Fröken Fin klistrade märketiketter på kollegieblockspapper och plockade ut samtliga kuvert och hängmappar ur min mina lådor.
Sen fikade vi och for hem via stan. Fröken Fin fick en julpresent:

Hon älskar den.

Det är tragiskt så lite julstämning som finns hemma hos oss. Stackars stackars Fröken Fin, som vill sjunga luciasånger hela dagarna (slår ihop sina små händer framför sig och piper "usia!!! usia!!") och som uppmärksammar varje tomte hon ser. Hon förtjänar mer julpynt än en plastren med blommor.
Imorgon får vi baka pepparkakor.

kräksjukehot och andra sjukdomar

"Tre barn sjuka på avdelningen, en kaskadkräktes i alla tre rummen."
Det var gårdagens rapport från Fröken Fins förskola.
Telefonrapporten. Tack och lov.

Jag, som hörde ryktet om vinterkräksjuka på andra avdelningar redan i tisdags när jag hämtade lilla damen, hade förtänksamt behållit henne hemma med mig. Visst, det är jobbigt att ha en pigg unge omkring sig när man själv är sjuk och svettas bara man förflyttar sig. Men det är värre att vara sjuk och få hem vinterkräksjukan.

Nu har inkubationstiden för den sedan länge passerats.
Därmot har M blivit helt tvärförkyld och febrig och Fröken Fin har fått ögoninfektion. Farbror doktorn fick vara frikostig med receptblocket idag, ögondroppar, antibiotika och flera olika hostmediciner.

Kanske ska jag önska mig ett bättre immunförsvar i julklapp?

sjukhelg

Hela familjen förkyld igen. Jag hade feber igår, men mindre idag. M har ingen feber, men anfallskänningar, illamående och ont i öronen och sover fortfarande, just nu i sällskap med Fröken Fin som middagslurar.
Lilla fröken och jag hostar, hostar och snorar.

Så tråkigt, inte bara för att det är trist att vara sjuka utan också för att det betyder att inget av det som skulle hinnas med blir gjort.
Igår, luciadagen, så ställde vi iallafall fram en elljusstake i vardagsrumsfönstret. Hittills vårt enda bidrag till julstämning. Det är tur att Fröken Fin är så liten att hon inte inser att det kunde vara annorlunda.

Nästa år ska jag ha pyntat innan första advent, ha en ordentlig presentadventskalender på lilla frökens rum och baka pepparkakor tillsammans varje helg.
Så det så.

sötaste tomtenissan

Fröken Fin busar på förskolans luciafirande.

tid och pengar

Hade förresten ett bra medarbetarsamtal med min chef, och var tydlig med att nej, jag går inte upp i arbetstid än - om inte jag erbjuds full tid i projektet där jag nu jobbar deltid. Och om så blir så ska jag ändå ha tio procents arbetstid hemifrån.
För även om jag gillar mitt projekt och mitt jobb så gillar jag Fröken Fin markant mycket mer. M och jag har inte gott om pengar - naturligtvis inte, vi jobbar båda inom kommunal verksamhet! - men vi klarar oss gott och väl utan att båda jobbar heltid. För att ha några timmar till i veckan med lilla fröken så trampar jag gärna runt på laminatgolv från Ikea, i uråldriga kläder från Lindex och med samma gamla nötta ägodelar omkring mig hemma. Om det nu är där vi hamnar, ekonomiskt.
Helst så kan min chef ju lyckas bärga den externa finansiering han hoppas på och jag både ha kakan och äta den.

gnäll, gnäll och gnäll

De senaste veckorna har min förmåga till gnäll utvecklats med tusen procent. De mest frekventa anledningarna:

1) Huset är kaos. Jag tycker så innerligt illa om det att jag blir sur och apatisk och vägrar göra något åt det. Som om man kunde straffa en stökig lägenhet.

2) Jag är kroniskt förkyld. Hostar så intensivt att jag idag två gånger har varit tvungen att gå in på en jobbmugg och klöka mig, och dessutom har jag hostat sönder något i ena sidan kroppen. "Ett revben!" har flera kollegor utropat. "Man kan hosta så man får en spricka i ett revben." Tack för den infon, liksom.

3) Vädret. Snöstorm stup i kvarten - i Skåne! i november/december! - och jag har inte hunnit byta till vinterdäck.

julångest

Kan inte förstå hur vi ska hinna få i ordning här hemma i lägenheten, aka sopstationen, till julafton. Det verkar oöverstigligt. Jag blir helt matt och orkar bara läsa inredningstidningar.
Men det kommer att gå. Det gör det ju alltid. I fjol med typ fyra timmars marginal.

I år hoppas jag att ha ett hem och inte ett kaostillhåll vid lucia, och alltså två veckor på mig att pynta tillsammans med Fröken Fin. Hon gillar tomtar. Ska ha tomteklänning på dagislussefirandet, och kan redan entusiastiskt genomföra rörelserna till "Tipp, tapp", lite okoordinerat. Hon är sååå charmerande.

total tystnad

Tyst har det varit på den här bloggen ett tag. Det hänger nog samman med att man bott ett tag i lånad lägenhet utan sin dator, har haft för mycket att göra på jobbet för att blogga där och sen, när man väl är hemma igen har haft strejkande nätuppkoppling.

Tyst är jag, för jag är hemma och sjuk. Tvärförkyld och har helt tappat rösten. Kan bara viska supersvagt. Fröken Fin tror att jag leker tysta leken, så hon går runt med sitt lilla pekfinger framför munnen, pfffff-ar och ser pillemarisk ut.

himlen kan vänta

M tycker att jag är morbid för att jag följer en tv-serie om döden, medan jag tycker att det är det första sevärda på evigheter.
Jag erkänner att jag är fascinerad av berättelser om sjukdom och död, för att de ger en relief åt vardagen och väcker frågor kring vad som egentligen är betydelsefullt i ens liv. Har man till exempel inte läst Ray Kluuns "En sorts kärlek" eller Ulla-Carin Lindquist "Ro utan åror" så ska man omgående göra det, tycker jag.

oviktigt om vikt

Idag kom en kollega till jobbet och visade upp sig charmige sexmånader gamle son. Han var centimetern kortare än Fröken Fin och vägde mer än två kilo mer än hon, som fyller två i februari.

Själv fyller jag, skrämmande nog, fyrtio nästa år och väger nog mer än någonsin tidigare i mitt liv. Magbacillen har gått över men de dåliga matvanorna är kvar.
Jag måste verkligen börja löpträna igen.

magkänsla

Ny vecka, nya vab-dagar. Fick hämta hem Fröken Fin igår förmiddags eftersom hon fått en diarréattack på förskolan. Efter att hon kommit hem mådde hon hur bra som helst, med matlust och energi, men måste ju ändå stanna hemma en extra dag.
Imorse var det däremot min mage som havererade. M tvingades stanna hemma med lilla gumman, eftersom jag var upptagen i badrummet. Jaja. Man får tänka på att det för en närmre målvikten.

söndagsblues

Sitter i soffan och känner mig nedslagen, trots att det har varit en jättebra helg med jubileumsfirande och kompisfika. Det har liksom inte med saken att göra.
Ibland vill jag bara åka på en mycket lång semester, och vara någon annan någon någon helt annanstans ett tag.

smala mjölkmagen

Var ju förresten hos doktorn med Fröken Fin idag. Hon hade gått ner 150 gram sedan vi var där sist, men doktorn var inte direkt alarmerad. Sa att nej, hon är inte allergisk mot mjölk och kan äta "vanlig" mat men hon bör inte dricka det på ett tag, särskilt inte om hon har infektioner i kroppen, för det blir för mycket enzym att hantera när hon inte är van.
"-Ta det lugnt och ha det tillgodo till sommaren när det är dags för glass".

Så, så får det vara.

Fröken Fin har för övrigt upptäckt vörtbröd med russin. Äter det med bredbar leverpastej på, och får hon nu också tillbaka sin älskade jarlsbergost så är väl lyckan total. Kanske kan hon ta tillbaka sina förlorade gram redan nästa vecka.

skåp och skam

Köpte för någon vecka sedan ett ekjalusiskåp på nätet från Lauritz i Århus. Bokade - och betalade! - också transport. Hörde inte någonting från någon på ett tag, men igår kväll halv åtta så ringer det en dansk man och meddelar att nu, nu är han här och har ett skåp till mig.
Enormt. Tungt. Gick inte in i hissen. Sent på kvällen. Ingen svåger tillgänglig i telefonen.
Jag blev helt enkelt tvungen att lämna skåpet utanför porten, plasta in det lite nödtorftigt och sätta upp en det-är-mitt-förlåt-men-vi-ska-hämta-det-så-fort-vi-kan!-lapp på det.
Ikväll vid halv tio-tiden kom svågern med sin väninna (som tydligen är just det, och inte flickvän. tyvärr.) och tillsammans lyckades vi släpa upp skåpet. Nu står det mitt i vardagsrummet, som en försäkran om att härifrån kan vi aldrig flytta utan tillgång till en bra sticksåg. Men som det kommer att svälja mediaprylar!

Detta betydde också att vi släppte in fikagäster över tröskeln för första gången. Jag, som skäms över lägenhetens tillstånd bara jag ska släppa in en hantverkare, lider fortfarande. Hur kan vi ha det så här hemskt?!? M försökte trösta med att vi kommer ju att bli klara nu i november. Det hjälper inte. Jag tror det när jag ser det.

mjölkmagen på playdate

Lilla fröken har sedan i fredags fått sluta med mjölk igen, eftersom magen och matlusten kraschade efter veckans feberperiod då det enda hon hade smak för att dricka var mjölk. Och genast kom precis samma symptom som när hon var liten; gråt vid varje mål: äta pyttepyttelite, gråta jättemycket, och så diarré som ett brev på posten. Hon har hunnit bli sorgligt smalare sedan i onsdags, men nu är iallafall magen på bättringsvägen. Matlusten är det sämre med, men lite aprikoskräm, ett par pepparkakor, en skiva blodpudding, en smoothie och några tuggor macka, banan och tricolorpasta har gått ner idag.
Uppföljningstid med "mjölkdoktorn" på Barnmedicin har vi på tisdag.

Men Fröken Fin är pigg och glad ändå, och idag var vi hemma hos kompisen Molly. Tjejerna hade partytime mest hela eftermiddagen, och Fröken Fin kom loss ordentligt med Mollys alla roliga leksaker. Enda tårefloden kom när lilla fröken skulle visa sin uppskattning och kramade om Mollan. Tyvär så intensivt att de båda gick i däck på vardagsrumsparketten. Kanske hann Mollans mamma föreviga detta, själv hade jag inte ens mobilkameran uppe. Tråkigt nog.

inga spöken

Jag gillar påsk och halloween, kanske mest för att jag gillar häxor, svarta katter och allt annat som hör till. De allra bästa fester jag har varit på har alla varit halloweenfester, även om det idag känns som om det var mycket mycket länge sedan jag överhuvudtaget var på en fest.
I år nöjde jag mig med att hoppas på att det skulle komma några utklädda ungar ikväll och tigga godis eftersom vi nu bor i ett hus där porten inte låser förrän klockan 22. Men icke. Ingen tror väl på öppna portar längre, så eventuella utspökade Malmöbarn går väl bara runt i villakvarteren.
Kartongen med sura vingummin som vi köpte på Helsingörfärjan häromveckan är alltså ännu orörd.

Nästa år ska Fröken Fin få ta på min höga svarta häxhatt och gå en liten tiggarrunda bland grannarna. Hon kommer att vara såååå söt.

några glimtar från veckan som gick

Söndag. Middagslurspromenad med förkylda lilla fröken. Störtregn och iskall blåst gjorde att vi bara travade runt i hemmakvarteren. Då är det trevligt att råka bo vid strandpromenaden.


Tisdag. Febrig, och därför avklädd, Fröken Fin med mig i tvättstugan. Notera den väl avsmakade favoritboken.


Onsdag eftermiddag. Fröken Fin feberfri och glad hemma på gårdens lekplats. Redo att få gå till dagis nästa dag.


Torsdag eftermiddag. Hemma och sjuk igen. Det roligaste vi kunde komma på att göra var att montera ihop en klätterpall, sådär mellan blöjbytena.

(v)absurt

Var hemma med Fröken Fin i tisdags och onsdags, igår för att hon skulle ha en feberfri dag. Glada stövlade vi iväg till förskolan imorse, medan M gick till sitt splitternya jobb.
Kom till jobbet strax före åtta. Ringde upp alla som ringt mig, pratade med projektkollegorna, kollade alla mejl. Kvart i elva ringde privata mobilen; Fröken Fin har haft diarré och det går magsjuka på dagis. Bara att åka och hämta. Min chef bara skrattade.
Nu sover hon middag inne i föräldrasängen.

hemmatankar

Dagarna och veckorna bara går. Hemmet är precis lika kaotiskt som det varit de senaste två månaderna (men ALDRIG dessförinnan...) och jag hinner inte med att göra något åt det. Varje ledig stund är det något annat som ska göras. Imorgon ska vi till Ängelholm, till exempel.
Men, handla på nätauktion om nätterna hinner jag iallafall. Har någon tanke om att om jag bara köper hem allt det jag behöver (förvaringsmöbler, parkettgolv, kakel etc) så kommer jag att bli redo för jobbet och få det gjort.
Samtidigt vet jag att det handlar om något helt annat som ska till ; jag måste få ut M och Fröken Fin ur huset! Tack och lov att vi har fått lov att låna en kompis lägenhet några dagar i november.
Om jag inte får i ordning här hemma snart så kommer jag att vägra gå in genom ytterdörren. Sover hellre i trapphuset. DÄR är det fint, minsann.

aktiva, sociala och utan rutiner

I vanliga fall är vi ju familjen soffpotatis med kommunarrest, men denna helg hann vi en hel del. Inte fixa hemma, nej. Men vi slapp vara hemma, så det gjorde inte så mycket.
Öppen regnbågsförskola på lördagen, och direkt därifrån hem till vännerna E och A och deras son Albert som ännu inte fyllt en vecka. Bedårande!



Igår, söndag, for vi över till Louisiana med Köpenhamnsvännerna M och C och deras lilla dotter J.
Kirkeby, Mangautställning och dessutom havsutsikt och park i solsken. Lousiana är alltid fantastiskt i sig självt. Och sedan vi var där senast (vilket var chockerande länge sedan) så har ett aktivitetscenter för barnen tillkommit. Fröken Fin ritade Kirkeby-kopior för fullt:



Trötta tog vi färjevägen hem. Köpte godis på båten, bara för att, och led av gungandet. Insåg på tåget att vi hade parkerat bilen på Malmö Syd, Svågertorp - en station man INTE passerar när man kommer norrifrån. Så det blev till att byta tåg på Malmö C, vänta tjugo minuter och sedan åka iväg från stan igen för att hämta bilen och köra tillbaka.
Klimatsmart? Nej. Missade Fröken Fin sin vanliga middagstid, bad och sov-rutin för andra dagen i rad? Ja. Det kostar på att ha roligt. Å andra sidan somnade hon som en stock, proppfull med intryck

sjuklingen del 2

Jag var hemma med lilla fröken i måndags, sen fick M ta över feberfian eftersom jag hade ett ovanligt viktigt planeringsmöte inbokat på tisdagen. Igår, torsdag var jag hemma igen med henne för "en dag feberfri".
Penicillinbiverkningsdag, skulle jag vilja kalla det. Penicillinmage. Jag bytte blöja varje kvart hela förmiddagen, sedan hade hon ätit tillräckligt mycket blåbärspuré för att det skulle räcka med en ny blöja var tredje timme. Helt frisk och pigg i övrigt, och med god aptit.
Så imorse tog jag henne till förskolan, och lilla fröken lyste upp redan när vi gick in på gården. Själv skulle jag på heldagskonferens, som jag såg fram emot.
Mitt i en föreläsning om demografi och kompetensförsörjning ringer mobilen (ljudlöst. naturligtvis. vad tror ni?) och det är såklart förskolan. Fröken Fin hade blivit prickig över hela magen och ryggen. Bara att åka och hämta.
Tredagarsfeber har hon alltså haft, bilden hemma i läkarboken kunde ha varit av lilla frökens mage och symptomen var precisa.
Imorgon är vi inbjudna att hälsa på väninnan E som fick en son i söndags.
Fröken Fin får helt klart stanna ute på lekplatsen.

sjuklingen

Fröken Fin är fortfarande sjuk, stackaren. Feber igen. 38.9, vilket är mycket för att vara lilla fröken, hosta, snor och öroninflammation. Har hängt som en liten trasdocka på min axel mest hela dagen.
Ny öroninfektion, nytt recept på penicillin. (Naturligtvis från privatläkaren som familjen går till - den offentliga sjukvården lät mig inte ens telefonköa efter de antagligen obefintliga läkartiderna "... Vi har ovanligt många samtal. försök igen senare, eller om det ett livshotande tillstånd; ring 112".... ) Imorgon ska M vara hemma, jag har planeringsdag. Så får vi se hur det är på onsdag.
Lilla gumman.

städdag

Skickade familjen till Hjärup för att få chans att påbörja uppröjning hemma. Det ledde till en allt överskuggande insikt : fy fan, vad mycket skit man äger!
De lådor som jag packade upp och sorterade skapade bara ett antal sopsäckar. Kunde lika gärna ha kastat kartongerna direkt, oöppnade.
Har några lådor kvar att ta mig an. Undrar vad M säger om jag förklarar att stereon ligger i en container på återvinningsstationen?

VAB

Igår ringde de från förskolan och jag fick åka och hämta en liten tröttgråten hostig Fröken Fin. Idag är vi hemma, och lilla fröken vankar runt i mysdress med snoret rinnande. Först verkade hon besviken över att inte få gå - hon hämtade två olika par av sina ytterskor och stampade i golvet - men nu kör hon runt badsjödjur i gåvagnen och verkar rätt nöjd.
Hade M:s dator fungerat som andra (= haft inbyggd bluetooth eller iaf accepterat blåtandsadaptern som jag köpt..."fel 267 inträffade oväntat, installationen avbryts"...) så hade här funnits bildbevis.

höstsnor

En förkylning avlöser den andra, utan en enda dags paus emellan. Ont i halsen igen, snuva och extremt ofräsch slemhosta. Stackars Fröken Fin verkar ha det precis likadant som jag, vi kraxar ikapp men är feberfria och håller igång som vanligt ändå.
Har lite samvetskval när vi går i affärer. Förra året oroade jag mig för RS-virus och tittade snett på alla 'stora' snörvlande småungar. Nu är det jag som kommer dragande med en mycket söt liten snorande potentiell smittbärare, som ett hot mot alla pyttesmåttingar.
Men vad ska man göra? Inget hushållspapper, paket att hämta och trettio procents rea på Molo-tröjor, det klart att vi måste in i köpcentrat!

utsikt

När jag våndas över att det - fortfarande! - är så stökigt hemma så hjälper det att titta ut genom vardagsrumsfönstret:




Bilden hittade jag på Wikipedia. Som tur var, min kamera gör verkligen inte vyn rättvisa, och jag har dessutom några Öresundsparksträd som skymmer några av husen. Kvällen är också mycket mörkare idag och mer överskyad.

helgevent

Fredag. Inköp av ny fin Didriksson-jacka till lilla Fröken, samt en Bamsemössa som hon hittade på Lindex och blev tvärkär i:


Lördag. Lunch hos 'extrakusinerna' i Hjärup, med middagsvila, lek och promenad.


Därefter eftermiddagsfika hos kompisen O, och hennes fem veckor gamla lillasyster. Mackor, bullar, dans, teckningsstund, massor av nya leksaker och dessutom kramkalas.


Söndag. Tråkig Skånemässa, men också 'Barnens Värld'-mässa. Gratisblöjor, underliga uppträdanden på scen och en ballong till Fröken Fin. Ballongen togs med hem, och smällde i hallen.

utan dator

Min Toshiba är helt urladdad, och laddningskabeln har gått av. Naturligtvis har jag inte hunnit köpa någon ny kabel heller, så jag är hänvisad till M:s något kaotiska laptop.
Men det är inte därför jag inte har uppdaterat på evigheter. Först var jag i ett störtregnigt Gbg med jobbet i två dagar, och därifrån kom jag hem med tandvärk och utmattning. Har somnat i soffan senast 20.00 varje kväll tills igår. Så meningslöst, det känns bara som om man gick från jobbet till jobbet.

hektisk helg

Upp och iväg på lördagsmorgonen för att hämta den beställda vikdörren till Fröken Fins rum, tidig lunch på grannföretaget IKEA för att hinna i tid till lördagens parad. Hann gjorde vi inte, men kom iallafall i tid för att titta på och delta i upplösningen i Folkets Park.
Väl hemma igen så bara försvann kvällen. Jag somnade i soffan halv åtta, vaknade till först när Fröken Fin grät efter nattflaska vid midnatt, gav henne den och vaknade till igen vid två på hennes lekmatta innan jag hamnade i sängen.
Alltså borde jag ha varit utvilad idag, men icke.

Idag söndag så har det varit föreläsning/diskussion på ABF till lunch, följt av barnkalas. Fröken Fin åt festpannkakor, fick blåbärssylt över hela snickarbyxorna och skuttade runt med de andra regnbågsbarnen i ballonghavet. Toppenfest.

matnytt

Fröken Fin har förresten börjat äta som en liten häst, eller i allafall som en ordinär unge! Två dagar i rad!
Idag: Macka och juice hemma, gröt på förskolan. Mellanmålsfrukt, idag banan. Två skålar broccolisoppa, macka till det och en rejäl portion pannkaka. Macka och fruktkräm till mellanmål. Ett kex för att orka vänta på middagen. Stor portion falukorv med pasta. Kvällsflaska ovanpå.
Nu är det nog snart dags för nattflaskan.

en dag på jobbet

Tv4 ringde runt och jagade efter mig imorse när jag satt i möte. När de väl nådde mig så påstod de att jag blivit beviljad tio miljoner till ett projekt. Trevligt, men knappast sant. Just då hade jag inte tid att ta tag i det, för 24 tillresta kommunalanställda norrmän väntade på rundvandring, projektpresentation och lunchsällskap. När jag till sist kom tillbaka till kontoret och kunde börja googla efter vad tv-journalisten lyckats missförstå - för att kunna ringa tillbaka och dementera lite påläst - så hamnade jag på en rasist/nationalistsajt som gav mig en ny status, som "batikhäxa".
Inte en enda kollega fanns kvar i lokalerna så att jag fick delge detta. De var alllihop på en utbildning i något som kallades giraffmetod.

Surrealistiskt.

Jag satt kvar en stund och funderade över om jag nu kanske borde ta en sväng förbi Gudrun Sjödén på vägen hem. Slänga jeansen och kavajerna. Köpa lite stora smycken.
Men jag åkte bara och hämtade Fröken Fin, lika färglöst tråkig som vanligt.
Batikhäxa. Jojo.

vad ska man säga

Jag tror ibland att nu, nu måste min mor ändå ha nått sin egen personliga botten och värre än så här kan hon inte bete sig.
Men, då har hon alltid ett par steg till kvar att ta.

provokation

Ringer i mobilen kvart över tio på förmiddagen. Jag är på jobbet.
"Hej, det här är från UMAS, barnmottagningen. Är det XX XX mamma?"
Tack för det hjärtstilleståndet.

Det de ville säga var att de fått en återbudstid för Fröken Fin, för mjölkprovokationen. Klockan 13. Ta med egen standardmjölk. Annars - vänta till december.
Så det klart att jag tog ut en av de där komptimmarna som vi tjänat in på våra heldagsmöten, Fröken Fin och jag. For till förskolan, väckte lilla gumman mitt i middagsluren och satte henne tre timmar i ett väntrum för att dricka mjölk under övervakning.

Flashback till när hon var nyfödd och en dryg halvtimme gammal, då jag också satt med en liten liten liten kopp mjölk till henne. Då var jag glad över att hon drack fem milliliter. Nu slök hon de centilitrar hon fick och satt sen med mjölkmustasch och ville ha mer.
Nu är det två dagars väntan innan det kan sägas ha gått vägen. Om inte, så gör vi om det om ett halvår igen.

förkyld igen

Så är vi alla förkylda igen. Fröken Fin minst av oss, men å andra sidan verkar hon ha magknip. Svårt att sova har hon åtminstone ikväll, gråtgnäller mest hela tiden.

Igår var vi på öppna förskolan, och där var journalisterna flockade. Får se om Fröken Fin kommer med i reportagen, på många bilder kom hon med iallafall. Även om hon tar en stund att värma upp, hon har de senaste månaderna varit blyg och väldigt mammig med okända i närheten.

Hemma är allt sig likt; påsar med ren tvätt i vardagsrummet och samma ouppackade lådor i travar.
Jajaja, det kommer att komma iordning. Bara inte idag.

fredagstema

Ett bra tag har jag sett "fredagsteman" på några bloggar som jag följer, och tänkt: Kul - det ska jag hoppa in på! Men inte förrän idag har jag lyckats komma ihåg det där med tema förrän fredagen sedan länge passerat. Denna veckas tema råkar vara musik som representerar platsen där man bor.


Nuläget är ganska självklart:





Har jag inte bott i Malmö så har jag oftast bott i Stockholm:




Några tonår tillbringade jag i en av Stockholms södra förorter; Alby i norra Botkyrka:




Barndomen, iallafall en del av den, tillbringades på denna gata i norrförort:

prickar och taggar

Dagens Fröken Fin-event:
1) Artonmånaderskontroll i långtidsneonataluppföljningen. 76.5 cm lång, 8250 gram tung, hattmått 47. Pricktest för att börja kolla om överkänsligheten mot komjölksprotein kanske har växt bort. Gav inget utslag, så lilla fröken kommer att kallas till "provokation". Det låter tuffare än vad det är; hon ska bara dricka mjölk under kontrollerade former.
Kanske får hon snart börja äta ostmackor och gräddglass? Tänk, vad det skulle kunna göra för viktkurvan!

2) Naturupplevelse alldeles utanför sjukhuset, på väg tillbaka till parkeringen. Fröken Fin var exalterad, men sur för att hon inte fick gå ända fram och klappa.





Läs även andra bloggares åsikter om allergi, pricktest, igelkott

eftermiddagsnöjet

Kunde naturligtvis inte motstå en lagerrensning! Det blev ett par bodys till Fröken Fin, en mössa och så presenter till nya lilltjejen "Trollet" och hennes storasyster.

jobb för Fröken Fin

Igår hade Fröken Fins förskoleavdelning planeringsdag, så istället följde Fröken Fin med mig till jobbet. Råkade ha ett heldagsmöte 10-16 med en tillrest kollega från Göteborg inplanerat, men lilla fröken är ju mötesvan så det gick hur smidigt som helst. Planerade dagordningen utifrån Fröken Fins tider - lunch halv tolv och sedan en rundvandring i stadsdelen i direkt anslutning därefter så att hon fick sova i mer än en timme. En kasse leksaker samt fri tillgång till papper och pennor hjälpte också. Det enda lilla störningsmomentet hon bjöd på var att vid ett par tillfällen läsa "Mollys panda" högljutt på fantasispråk för sin docka...

Idag fick hon äntligen leka istället för att jobba. Dock visade det sig att det var gruppfotograferingsdag på förskolan idag - vilket såklart M och jag hade glömt. Innebär att Fröken Fin tvingas ståta i tröja med det rättvisande trycket "I may not be as big as you, but I can be louder"...